lördag 31 juli 2010

Det visade sig vara riktigt svårt att fotografera små små knappar när kameran envisas med att lägga focusen på ljuset bakom. Men med kameran i högsta hugg så var man i alla fall.

Det var tydligen mer än vad man kunde hoppas på när man slängde sig iväg på en självklar knappjakt och regnet bara öser ner. Paraply tänkte man visst inte på innan.

Fast det var det värt. Den där lilla pumpan är helt solklart en knapp åt det ena mobilfodralet som ligger på blockning. Jag funderar på om jag ska våga mig på att försöka brodera dit en pumpa på andra sidan, uppenbart inspirerad av Garntrollets fina vantar, eller om jag ska vara riktigt fräck och sy dit ett tygmärke ifrån Shock. Jag är lite partisk till Helloween. Däremot är det lite svårt att besluta sig för vad jag ska göra med Emolls.


Men det är kul att snegla lite då och då på fodralen och fundera över det hela. Att plannera är ju liksom lite halva grejen. Så jag ska nog snegla vidare medan jag stickar vidare på alpacka sjalen.


Minns att du är
Unik & Värdefull
Precis som du är

onsdag 28 juli 2010

Och vinnaren är...!

Rätt svar: Den lilla Coccosbollen är hela trettio år. Själv finner jag det rätt otroligt att han har varit med hela mitt liv och han hänger med än. Så vinnaren är...


och för att solen skiner så tycker jag nästan att Mia och Pixi förtjänar varsitt pris på posten också för ett par välkvaliciferade gissningar. Jag kommer helt enkelt leta upp ett par små överraskningar ;)

Och Far... jag har en kakburk fylld med drömmar med ditt namn på. Jag hoppas du har lite mer glädje av det än ett par härvor garn.
Minns att du är
Värdefull & Unik
Precis som du är

tisdag 27 juli 2010

Downsides with insomnia

Så... nackdelen med att sova oregelbundet är tydligen att man somnar lite varstanns och lite när som helst. I och med det så missade jag uppenbarligen att hälsa på mormor. Men jag var tydligen inte ensam om att sova gott fick jag höra när de kom tillbaka. Jag vet inte riktigt om det är någon tröst.

I stället ägnar jag mig åt att spinna upp det sista av punkt 45. Det är inte mycket kvar så jag funderar på om jag ska tvinna det på spinnrocken eller sländan, om jag vill ha det tvåtrådigt eller om jag ska najavo plaja det. Det blir nog rätt tunt vilket som.

Jag bör kanske påminna om att ikväll är sista chansen att
vinna det handspunna garnet. Resultatet bör komma upp i morgon bitti. Fram tills dess...

Kom ihåg att du är
värdefull &
unik
precis som du är

måndag 26 juli 2010

Trance & Techno

Så det var en chill dag för mig och Emoll, med glass och secondhand fynd. Ett grönt nystan entrådigt garn, en svart nät-tröja fick följa med hem men bäst av allt knappen. Jag råkade snubbla över yttligare en knapp som för tankarna till den svenska militären och kunde helt enkelt inte låta bli.

Än har jag inte hunnit bli en storsamlare av knappar. Det är så sällan jag har skäl nog att använda dem och då kan jag lika gärna söka vad jag behöver då men de här knapparna... jag vet inte. Det känns bara som de hör hemma här och någon dag så kommer jag att göra något fint med dem - när jag vet var de ska vara.

Emoll stod och tittade på en väst. En sådan ville han ha. Fast svart. Fast inte i läder. Jag kan inte låta bli att le. Vi är kanske båda födda i fel era.


Live, Laugh & Love

söndag 25 juli 2010

Sleepless in the Kitchen

Pannkaks middag middag med Kit-Kat och morfar är tydligen det bästa när man behöver tänka på något annat än all oreda i livet. Man hinner inte tänka utan bara allmänt trivs med att frossa nykokt jordgubbssylt.

Det är punkt 45 vi jobbar på - spinna upp den lilla grå ullen på den bottentygnda bare bone - på listan över saker vi försöker sysselsätta oss med medan pojken är på annat håll.

Tisdag ska vi till sjukhuset för att hälsa på mormor. Jag är visserligen sjukt rädd men längtar samtidigt efter henne. Det har blivit allt för tyst sedan hon lades in. Det är särskilt jobbigt nu så här nattetid när hon brukade sitta uppe och lösa korsord med radion på högsta volym. Det är bara konstigt att somna utan att höra P4an i bakgrunden.

Man får gjort mer på natten vilket fall som helst.



Sleep tight
Dream of bedbugs tonight

btw
pojkens resa går att följa på Why did you go there, Dude?! om det är någon som är nyfikna på ett par galna turisters upptåg i Mayalsia. Nästa stopp är Borneo ;)

onsdag 21 juli 2010

Den Efterlysta Tävlingen


T Ä V L I N G


"Den lilla skabbiga" som Focus kallas lite kärvänligt så här på ålders höst var min första ponny. Det var honom jag började rida på som två åring och så där en tjugo år senare så hänger han med än. Det är härligt att se även om jag har vuxit ur honom sedan länge. Även om Peppe var min själsfrände och Timmy min drömhäst så har den här lilla knatten en särskild plats i hjärtat. Är de bara rätt uppfostrade så finns det nog inget bättre än en kramgo shettlandsponny.

Så min fråga nu är hur många år har han nu fyllt?

Den som gissar rätt eller kommer närmast vinner. Om det är fler än en som gissar rätt så lottar vi helt enkelt. Tävlingen är öppen fram till tisdagen den 28 Juli.


Hur gärna jag än skulle vilja spinna garn till er alla så finns där uppenbarligen lite begränsningar. Men ett härva entrådig BFL har jag i alla fall lyckats plocka fram. Det är 50 g i färgen "puder" från SpinSpiration och uppmätte ca 260 m.

Bara för sakens skull så slänger vi in en härva två trådig shettlandsull (eller för att vi direkt kommer att tänka på små söta shettlands ponnysar) i naturbrun färg. Eller så kan ni se det som ett tack för att ni låter mig gnälla lite då och då.

Glöm bara inte att bifoga mail eller blogg så jag kan kontakta er sedan.
Vore så dumt om jag inte visste vart jag skulle skicka garnet ;)

Kom ihåg att ni är unika och värdefulla
precis som ni är. Låt ingen ta det ifrån er!

måndag 19 juli 2010

Emo-varning

Det är utan tvekan för mycket drama i mitt liv just nu. Jag hänger inte med längre och jag orkar helt enkelt inte. Det går för fort i berg och dalbanan. Jag vill kliva av och jag vill spy.

Lustigt nog så dyker den eftersökta kamera sladden upp så där lite anpå och rycker på axlarna. Tydligen är några månaders oförklarad frånvaro ingen biggie.

Jag förstår. Jag vill också...

Det hjälper inte att bli arg. Jag klarar inte ens av det.



Vad faller man tillbaka på om inte ens garn tröstar?

Jag ska inte klaga. Jag har fantastiska vänner, en underbar pojke och en familj jag älskar över allt annat. Det är jag som inte räcker till... igen, men det är vad som håller mig ovanför ytan.

Mer kan jag inte begära just nu. Det är allt jag klarar av.


Andrum är långt ifrån ett avslutat kapitel för min del och jag kommer uppdatera igen snart men det är nog bara att inse att det riskerar att bli väldigt sporadiskt tills när - och om - jag klarar av att leva som en vanlig människa.

Förlåt och ta vara på er <3