Trots mina vanliga farhågor om hur allt kommer går käpprätt åt skogen eller som ett störtande flygplan, så flöt ändå spiningen på ganska fint. Det blev väl knappast perfekt men färgerna blev bara för vackra. Jag älskar bara det partiet där det vita blandade sig så där lite halvdant med det ljusare bruna och allt ser ut som kanelsocker. Dundermysigt.
Dessvärre visade det sig, som vanligt, att min navajo tvinning blev överspunnen. Tacksamt nog inte riktigt lika mycket som sist jag försökte spinna på det sättet. Övning ger färdighet antar jag. Det är vilket som inte riktigt dags att ge upp än. Det kommer nog så småning om.
När man hör lillsyrran i tid och otid försöka jämnföra ett köpt nystan med någon av mina härvor så glömmer i varje fall jag ganska lätt att jag faktiskt inte har spunnit så jätte länge och att ibland kanske ribban inte ska sitta så högt upp. Måste väl vara ganska klokt från lilla mig som brottas med prestations ångest och verkligen inte pallar bedömningar. Eller kanske helt åt helskotta fel. Hur som helst får jag nog försöka sträcka ut garnet lite eller nått.
Helt otroligt nog har jag faktiskt börjat få leta efter restgarner till monster-filten. Vad jag har kommer knappast räcka ens genom halva House. Kanske någon kan tänka sig att byta lite av sina restgarner mot någon av mina ullhärvor. Moster Marita kanske. Får nog nästan ringa och fråga. Det löser sig säkert på något sätt. I värsta fall så får man väl bara försöka dryga ut med lite udda nystan och härvor som jag egentligen inte har några planer för även om det känns minst sagt tråkigt.
Jag kom på när jag läste Ulrichas kommentar (jag måste bara få se sedan hur den där scarfen blir sedan) att jag nog aldrig visat mer än någon liten detalj av Matilda. Det är väl nästan på tiden att hon offentliggörs. Synd bara att vädret varit så trist idag så alla färger och allting är verkligen helt off men förhoppningsvis kan man gissa sig till vad det förestället.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Angående restgarnsprojektet är vi nog många som kan tänka oss bidra. Jag har försökt ta tag i att virka/sticka upp gamla akrylnystan men aldrig fått det att bli roligt, samtidigt som jag absolut inte vill slänga någonting. Resultatet blir ju ofelbart att jag har en del nystan som jag vet att jag aldrig kommer att använda.
Vill du ha?
Åh självklart! Har du någon mail eller något som jag kan nå dig på?
Vad glad jag blir!
menallvarligttalat snabela hotmail punkt com
Åhh, vad fint det ser ut garnet :-)
Jag tycker att navajo ply-ing är svårt, fast jag gör så löst att öglorna tittar fram :-)
Om du tycker att det är för tvinnat så kan man ju alltid reversera, och spinna det igen fast år samma håll som från början (det 1-trådiga). Jag vet att jag läst om det någonstans, men kan inte minnas var...
Ha en trevlig helg.
Hej Mikaela, vad kul att du tittade in hos mig.
Bilden där du sitter vid spinnrocken är superfin!
Apropå min tovade korg; jag bara hittade på. Fasta maskor hela vägen; först rundel till botten o sen väggar. Överst en kant av 6 stolpar i var 4e maska och däremellan 1 smygmaska i varannan maska.
Bor du också i Kungälvstrakten?
Hej igen!
Jasså, du bor ute vid Tofta? Där är det så fint - brukar promenera där ibland. Ser härligt ut med alla djur du verkar ha.
Idag råkade jag köpa rosa papperssnöre - nu ska jag försöka virka en korg av det...
Skicka en kommentar