Nedärvd galenskap?

Så har jag gjort det. Jag har skaffat mig en spinnrock, igen. Maja, som hon snabbt blev döpt till blir således min tredje (femte om man räknar med de små prydnasrockarna) spinrock och med tanke på att jag inte har plats för någon av dem så måste någon säljas. Det får bli nummer två eller Elvira som hon blev döpt till. Det är bara inse. Har jag inte restaurerat henne än så lär jag nog inte göra det inom någon snar framtid heller.

För säkert femtioelfte gången så är det nog bara att konstatera att jag är komplett galen och förmodligen så är det något som går i familjen med tanke på att övriga familjen nog har petat mer för det här köpet än jag.

Fast.. ska en soffa hämtas från en second hand affär ute på Hönö så åker gärna spendarbyxorna på och en hel del annat fyndades också. Stickor och virknålar självklart (trots att jag inte virkar särskilt mycket) allt till den ynka summan tjugofem kronor, tre Steven King böcker jag inte läst än som morfar min tyckte att de mer eller mindre skänkte bort och en ny garnvinda som tack och lov fungerar till skillnad från min andra.

Mor min gjorde fler fynd hon med.. så kanske är vi galna allihopa men brukar man inte också säga att skillnaden mellan galenskap och brilljans är hårfin? Jag är i alla fall glad - sinnesrubbad eller ej - över mina fynd. Second hand äger helt enkelt om man ska uttrycka det hela frankt.

Så är det någon som är intresserad av en riktigt söt och näpen spinnrock (Elvira, se bilden ;)) så är det bara att hojta till och om inte annat så får ni ta väl vara om er. Glöm bara inte att du är en unik och underbar människa precis som du är. Låt ingen ta det ifrån dig.