Nu slant tiden iväg lite igen.. den här gången skyller jag det på nätet som har varit helt stendött en kortare period. Dess värre har det inte varit den enda som dött. Min Beata har gick bort i måndags vilket inte har varit helt lätt att hantera. Till och med lillebror är djupt berörd men framför allt rädd.Egentligen berör det inte själva hantverket mer än att det inte blir någon mer ull ifrån henne men sanningen lutar åt att trots att man har stickat ett och annat varv sedan dess så har man inte riktigt orkat.
Borde kort sagt kasta upp en ny stickning för inspiration. Allra helst den där mysteriestickningen som är så i svängarna nu (stäkets) men efter att ha tittat lite på första ledtråden så fattar jag inte mycket. Någon måste ju ha gjort det eftersom jag har sett lite resultat när jag spanat runt. Fast.. jag har en enkel rätstickad sjal att sticka som har beställts av världens bästa kollega om nu jag kan pricka in rätt garnbuktik vid rätt tillfälle. Misslyckades fatalt i fredags och det är bara att konstatera att Vävlyans öppetider stämmer inte alls överrens med deras maskinsvarare. Bara att försöka igen i morgon.
Tjatmostern upprepar som alltid: Du är en fantastisk människa precis som du är. Låt ingen tro något annat.
2 kommentarer:
Vad tråkig, det är så jobbigt när ens vänner går bort. Vad fin hon är på bilden (det är hon?).
Jag har tänkt börja på mysteriestickningen, men har inte hunnit skriva ut mönsret än, kanske är det lite svår...?
Jo, det var min lilla Bea det. Jag håller väl med. Det är svårt att säga att det inte påverkar en liksom oavsett vilken form de kommer i.
Nja.. jag tror inte att det är svårt.. det är nog bara jag som inte greppat designen ännu. Får väl typ skriva ut och änga lite helhjärtad uppmärksamhet åt det. Kommer du på det hela före mig så får du väldigt gärna dela med dig av insikter ;P
Skicka en kommentar