Jag är rädd för att det här är så illa tvunget att bli mitt sista inlägg på ett tag. Oroa er inte; jag har inte gett upp rollen som agent 007 riktigt ännu för än måste världen räddas ifrån sårande attityder gentimot stickerskor, stereotyper som måste krossas och små nystan som måste finnas hem åt. Det är visserligen inget jobb för en stick-befriad....men skämt och sido... så är det inget snack om saken. Jag har fallit hejdlöst för min blivande häst och ska man se på faktum så får han mig att se ett helt år framåt. Ingen ovisshet och ingen tvekan. Ett helt år, han och jag. I så många år har jag saknat framtid och helt plötsligt ger han mig ett smakprov. Det är något som jag inte har haft de senaste åren.
Därför flyttar vi till en ny ort idag. Jag lämnar datorn bakom mig och tar med mig Snyggingen (med stort S). Det låter väl som ett fair trade?
Det här är däremot inte slutet för Andrum.... utan se det mer som ett andrum. Inget mer av mitt tjat på ett tag ;) Jag kommer i alla fall njuta lite av mitt provsmak, leva livet och bara vara med Snyggingen. Så... det här är absolut inte hejdå utan mer... tillsvidare.
Ta vara på er alla och minns att nu är värdefulla och unika precis som ni är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar