Det kanske är en liten aningen stolt jag presenterar min version av pulsvärmare med falska flätor. På många sätt tycker jag att det nästan är lite lustigt. Knappt hinner man få en idé, en tanke innan man börjar se dem i klara versioner lite varstanns. Förmodligen är sanningen så enkel att man inte är så orginell som man kunde önska.
Hur som helst måste jag åter igen tacka bohusstickan för den fina hjälpen förklarat på ett superduper sätt. Fast som det går att se så behöver jag öva mer på det där med tummar x'D
Garnet är ett mysigt ullgarn med en del syntet från Sisu. Jag är nästan helt säker på att det är Fosco jag ska tacka för det. Tar jag fel på den punkten så ber jag tusen och tusen gånger om ursäkt och rättar mig självklart. Avmaskningen skedde *host* något sent igår kväll eftersom den här kotten inte riktigt kunde släppa stickorna. Men vem har inte råkat ut för en o.d. garn någon gång?
Var nere vid Pingstkyrkans secondhand idag också och fyndade både stickor och en mini härva mysigt creamfärgat garn till.. pinsamt låga priser. Det var det värt att bli klappad på och få höra diverse komentarer om Lucia, både hjärtliga och spydiga. Dessvärre tappade jag obemärkt glittret. Får väl hoppas att det gör någon annan glad då.
Nej.. lillasyrran värmer varm choklad, vi har bullar sedan storbaket igår och jag ska granska boken jag hittade i mors syrum lite närmare. Verkade finnas en hel del matnyttigt i "Handbok i stickning". Jag har visserligen inte varit mycket till paragrafryttare är jag rädd men det skadar ju aldrig att ha lite tumregler och principer ;)
Glöm bara inte bort att du är en unik och värdefull människa precis som du är. Låt ingen ta det ifrån dig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Oh, så fina!
Jag tycker inte att tummen ser konstig ut, du verkar ju ha fått den lagom stor och mönstret från handen följer med upp på tummen.
Stort tack för det fantastiskt vackra garnet! Jag tänkte blogga om det också, men är inne i lite utav en bloggsvacka just nu. Tack! Tack!
Skicka en kommentar